Koc Page Södra Teatern, Stockholm

Kings of Convenience

Södra Teatern 23/9

Norska Kings of Convenience gjorde sin debutspelning i Sverige på andaktsfulla Södra Teatern igår. Och precis som på sina skivor, i synnerhet debuten på Kindercore Records från 2000 , var det oftast bara Eirik Glambek Boe och Erlend Oye på varsin gitarr och röst. Och det räckte. De stillsamma men mycket medryckande stämningarna låtarna bär på öppnade sig snabbt för den tysta publiken, och två nya låtar i början av setet gav en bred upplevelse, särskilt 'Cayman Islands' som doftade Brasiliansk bossanova och verkligen gjorde skäl för namnet.

De två killarna gav ett väldigt skyggt och ovant intryck, men snart visade det sig vara en stor del av deras utstrålning. Men försynta röster berättade de långsamt små anekdoter mellan låtarna, till publikens nervösa förtjusning. Bland annat fick vi höra om fotbollsspelaren i Bergenlaget som aldrig fick spela, om semesterresan till San Fransisco, svensk film, och framförallt om varför Gunde Svan var anledningen till att svenskar var bra på musik medan norrmännen var "flinke på ski".

Erlend Oyes utflykter på pianot var av blandad karaktär. I 'Parallell lines' fungerade det utmärkt, andra gånger sämre. Men bäst var det nog när Kings of Convenience visade upp sin mest lättsamma sida i Kindercore-poppiga 'Everybody has a friend in Stockholm', en låt om det klassiska lillebrorskomplexet – som de tar med en klackspark.

Efter stort gensvar från publiken spårar de till slut ut helt och hållet, och spelar upp Bergenpolarna i Röyksopps remix av 'I don't know what I can save you from' samtidigt som de visar upp sina färdigheter som clowner och dansare. Även om det är roligt så gillar jag dem bättre när de ger sig hän det känsligare materialet, ikväll krönt av den vackra tolkningen av A-has återigen aktuella 'Manhattan skyline' från 1986.

Christoffer Kittel

Text: Christoffer Kittel

Publicerad 8 september 2001